Själv har jag aldrig köpt en kniv, utan enbart fått dem i gåva från släkt och vänner. (Med undantag för min skrockfulla faster, som förmådde mig betala en krona för den kniv jag fick i studentpresent. Tydligen innebär det otur att få en kniv av någon.)
Vi kan börja från höger. Det ni ser är en jakt- och fiskekniv från Sika Hill, som jag fick i studentpresent av mina scoutledare. (Fick och fick, det var snarare så att min skrockfulla faster, förmådde mig att köpa den för en krona. Tydligen innebär det otur att få en kniv av någon.) På knivslidan är det inbränt: "Vi gillar dig så!" En utmärkt allroundkniv vars blad är i behagligt rostfritt 440c-stål. Skaftet är gjort av masurkvitten, alltså en knöl som växt på ett kvittenträd. Bolstret är av horn.

Kniven i mitten är min favorit och den jag fjällvandrar med. Jag fick den av min sambo Sara, som köpt den av en knivmakare som bor några mil utanför Skellefteå. Knivmakaren ska enligt Sara vara halvblind, och tämligen darrhänt, men gör ändå så bra knivar att samerna köper knivar av honom. Liknande knivar används alltså till att märka renar. För att bladet inte ska rosta igen av renblod är ett hål borrat i genom träet i slidan så att blodet rinner genom och inte håller bladet kletigt. Bladet är av kolstål och är smitt av Gunnar Bergström i Adak. Skaftet och slidan är av masurbjörk, med detaljer i ren- och älghorn.
Kniven längst till vänster är tämligen iögonfallande och är väl ingenting man täljer med egentligen. Jag har aldrig använt den till något praktiskt. Den tillverkas i USA av företaget Ontario och heter Spec Plus 2, men är mer känd som The Air Force Survival Knife. Enligt hemsidan har den ett brett användningsområde inom försvar, räddningstjänst och överlevnad. Bladet är i kolstål och belagt med svart epoxypulver. Skaften är tillverkat i ett syntetiskt gummi som kallas Kraton. Den här kniven har jag fått låna från en vän som gjort lumpen vid K3 i Karlsborg.
Som ni ser har varje kniv en liten historia!
/Victor